pustervik

Pustervik ligger nära Järntorget. Den är Göteborgs minsta stadsdel (5 hektar = 5 fotbollsplaner) och avgränsas av Rosenlundskanalen, Göta älv, Järnvågsgatan, Järntorget, Nya Allén och Rosenlundsbron. Platsen kallades också tidigare för "Järnvågsområdet" (1785 flyttade man järnvågen från Brunnsparken, därav också namnet Järntorget).
Här var det en gång i tiden en riktig vik vid stranden av Göta Älv. En tolkning av namnet har vi funnit och den skulle vara "viken där man pustar", alltså att de som rodde på älven gjorde ett uppehåll i Pustervik (hmm...).

På 1780-talet byggdes här en hamn för järnexport.  Under Järnvågens nyanläggning 1785 blev alltså viken förvandlad till hamn (själva viken las sedan igen i slutet av 1880-talet). Stadsdelen började bebyggas 1854. 

När tomterna inom vallgraven började ta slut, bestämde mani början av 1850-talet, att den triangelformade platsen som bildades av Rosenlundskanalen, Nya Allén och Kaponjärgraven, skulle bebyggas. Husen skulle vara i sten och mot gatan fick endast bostäder och handel finnas (fastighetsägarna var till största delen handelsmän).

Järnvågen var kvar till 1892 (då hamnen lades igen) för man ville bygga en förlängning av kajen från Skeppsbron.

Vid Pustervikskajen, startade Karl Alfred Andersson vid sekelskiftet en roddfärja som hette "Kålles färja". Det kostade ett öre att resa över Rosenlundskanalen till Fisketorget. Färjan slutade gå 1916 och var den sista av Göteborgs roddfärjor. Hör med era far-och morfäldrar om de kände någon som åkt med Kålles färja! Kul att veta är att Pustervikskajen, kallades i dagligt tal för "Röstenskajen" för hit kom båtar som fraktade tegel. Kajen var också en viktig hamn för ved ända fram till  1940-talet. Efter branden 1947 iordningsställdes området och reglerades för att kunna bygga Folkets hus (1952).

Bilden tillhör Göteborgs Stadsmuseum (från tidigt 1900-tal)
Bilden tillhör Göteborgs Stadsmuseum (från tidigt 1900-tal)